Gosskörstips

 

1. ÄGGKLOCKAN! (Nyhetsbrev sept 2015)

Skaffa en enkel äggklocka – som tickar! Flörta med killarnas tävlingsinstinkt genom att låta dem tävlamot sig själva i att klara olika moment så snabbt som möjligt. Men var tydlig: Att vara snabb betyderinte att slarva! Jag använder äggklockan i många olika sammanhang. Bara fantasin sätter gränser, härär några exempel:Vid instudering av ny musik (”Ok, jag sätter klockan på 3 minuter: när den ringer ska vi ha lärt ossförsta versen/gått igenom uttalet på s 7-8/ha sjungit detta parti 3 gånger på raken helt fläckfritt”); Vid utdelning av noter (”om 2 minuter ska alla ha sina noter på rätt plats i pärmen och stå beredda att starta”); Vid nödvändig mikropaus under repet (”Ni får 3 minuters mikropaus: alla måste lämna rummet minst en gång, men måste vara tillbaka på stolen när klockan ringer”). Om sångarna är trötta och vill avsluta repet (”Ok, ni har jobbat superbra idag! Vi kör 4 min totalkoncentration nu, och när den ringer får ni lämna rummet ÄVEN om vi är mitt i ett stycke! Tack för idag säger jag redan nu!”).Jag använder inte äggklockan i tävlingar som gör att individer eller grupper i kören tävlar motvarandra. Det handlar inte om att bli bättre eller snabbare på bekostnad av någon annan – allt handlar om att som grupp lyfta hela lagets prestation!

Joakim Olsson Kruse

2. UTVÄRDERING  (Nyhetsbrev okt 2015)

När vi varit i hetluften på ett eller annat sätt ägnar vi en stund av nästa övning åt utvärdering.Vi använder en mycket enkel modell. Det finns en plusspalt och en utvecklingsspalt (visasmed + respektive uppåtsträvande pil). När killarna är väl bekanta med modellen är deneffektiv. Sångarna är ofta laddade med synpunkter och också intresserade av vad kollegornahar att säga. De uttalar saker som vi ledare gärna vill ha fokus på och är de duktiga på att lyftafram varandra.Exempel på innehåll i plusspalten:sången x blev snygg, jag är nöjd med min insats, fint fokus i altstämman, intressant predikan,snyggt solo.Exempel på innehåll i utvecklingsspalten:sjung ut som på repetitionerna, vi behöver ett system så att alla hinner gå på toan, vi måste öva mer, tänk på kroppsspråket under predikan, vi vill ha orkester ofta.Vackraste utvecklingstanken uttalades av sjuttonåringen:– Alltså, missförstå mig inte, aspiranterna sjöng jättefint, men det är dem vi måste satsa på.De är vår framtid.

Lovisa Kronstrand Alinder för Linköpings Gosskör

3. TÄVLINGSFRI TÄVLING (Nyhetsbrev nov 2015)

Egentligen gillar jag inte att uppmuntra till tävling. Jag vill att kyrkan ska vara en frizon från jämförelse och alla former av hets.Men om en tävling kan förmå den mest tystlåtne pojken att sjunga ut som aldrig förr....Även om jag försöker hålla igång repertoar för olika gudstjänster och konserter under terminen blir det ändå fokus på kommande framträdande.När man har framfört repertoaren för en viss gudstjänst/konsert går man över till nästa.Flera gånger har unga körsångare som missat framträdandet frågat efter den ”släppta” repertoaren.Vid en repetition hade jag plötsligt lite tid över och tänkte att nu sjunger vi ”gammal” repertoar. Men hur kan jag göra det på ett annorlunda sätt? En tävling!Kören delades upp i två grupper. Instruktionen var ”Jag spelar början av en sång. När du hör vilken det är reser du dig upp och sjunger med. Det lag som först börjar sjunga får en poäng”. Aldrig har jag hört kören sjunga ut med sådan iver!Dock kan det ju blir lite för ivrigt... Då får man införa minuspoäng för eventuell skriksång...

Kerstin Evén, Danderyds församlings gosskör.

4. RYTMÖVNING (Nyhetsbrev dec 2015)

Ett effektivt sätt att skapa fokus och koncentration är att variera sjungandet med rytmklappning. Låt killarna härma dig till att börja med i vanlig fyrtakt. 1 takt förebildande och nästa takt härmar killarna.Låt pulsen vara konstant men utveckla rytmen successivt. Till att börja med klappar man bara i händerna men eftersom kan övriga kroppen också bli slagverksinstrument. Allt för att skapa spänning och koncentration. Pröva olika taktarter och experimentera. Har man en mindre grupp så kan killarna själva turas om att förebilda. Koncentrationen brukar ofta vara på topp. Form och rytmkänslan utvecklas samtidigt som stämbanden vilar. I Österåker har vi haft så kul med rytmerna att vi införskaffat 15 djembetrummor som vi bl a använt under postludium i högmässan till församlingens stora förtjusning.

Urban Westerlund, dirigent för Österåkers gosskör

5. SKÄRPA TILL SIG (Nyhetsbrev jan 2016)

När kören behöver skärpa sin fokus på körledaren, eller kanske bara behöver piggna till något och samtidigt träna precision kan man öva på följande sätt:Välj ett stycke där det är svårt att få till exakthet i starten, det kanske är attacca, krånglig upptakt eller så kan man helt enkelt för yngre barn välja något mycket välbekant, för att därefter låta koristerna hoppa rytmen. Välj överraskande tempi, långsamt är förstås svårast, presto roligast. Minimal impuls från dirigenten med exakt, rytmiskt hoppande från alla korister är förstås målet.Vill man träna dirigering med sångarna kan man förvarna om en taktart och sedan bara hoppa pulsen. Det kan vara svårt nog. Har man tid kan en och annan korist få prova på.

Ingrid Misgeld, dirigent för Olaus Petri gosskör, Örebro

 

 

6. LÅT BULLRET LÄGGA SIG (Nyhetsbrev februari 2016)

När det börjar blir lite stökigt och oroligt i rummet ber man pojkarna att blunda. Sen väntar man tills det blir alldeles tyst, och därefter ber man dem sjunga en sång man övar på. Det kan bli en spännande upplevelse för dem och en övning i att lyssna mer.

Karin Skogberg Ankarmo, dirigent för Stockholms gosskör

7. TROLLSTAVEN (Nyhetsbrev mars 2016)

En Harry Potter-trollstavgör underverk när svåra (tex latinska) texter ska "trollas" in i huvudet påpojkarna i aspirantkören. Ett litet försiktigt knack i huvudet på pojken, samtidigt som man citerar aktuell textrad. Pojken upprepar. Så nästa pojke och nästa textrad.... Vips (eller wingardium leviosa) så har hela texten fastnat utan att det blev det minsta tråkigt!

Britta Backlund Rödland, dirigent för Gotlands gosskör

 

 

8. PLOCKA FRAM GAMMAL REPERTOAR (Nyhetsbrev april 2016)

Snart är det dags att ta fram de gamla klassikerna Sommarpsalm, Uti vår hage, Sverige och annat som återkommer varje år. Men i gosskören har ju flera av förra sopraner blivit altar och förra årets målbrottare tenorer eller basar. Visst har de hört de nya stämmorna förut och lär sig snabbt, men lite stämövning kan ändå behövas. Fast det blir ju lätt en smula tråkigt för de mest rutinerade i alla stämmor att sitta av stämrepetitioner. Ett sätt att hålla alla aktiva och dessutom träna på att lyssna till harmonier, är att låta en stämma i taget stå upp och sjunga på text, medan övriga sitter och sjunger på M. Då hör man sin egen stämma bra samtidigt som man får den harmoniska helheten. Det går jättesnabbt att fräscha upp gamla körsånger på det sättet. Och det går förstås lika bra i en diskantkör, jag använder samma metod i flickkören.

Margareta Raab, dirigent för Uppsala domkyrkas gosskör.

9. TEXTTÄVLING (Nyhetsbrev maj 2016)

När man vill lära in en text ordentligt gör man en "texttävling". Man delar in pojkarna i två eller fler lag och ställer dem på led lagvis. Sen börjar den som står först i lag 1 att sjunga första frasen i den sång man vill lära texten på, klarar han den får han ställa sig sist i sitt led och om han inte klarar den så åker han ut. Den som står först i lag 2 sjunger sen nästföljande fras och blir antingen kvar i tävlingen eller åker ut. Så fortsätter man så tills det bara finns ett lag kvar, det laget har vunnit!

Karin Skogberg Ankarmo, dirigent för Stockholms gosskör

 

 

10. KAMRATLIG STÄMNING MELLAN KORISTERNA (Nyhetsbrev juni 2016)

För att skapa en rolig,uppsluppen och kamratlig stämning i kören, händer det att vi vid uppvärmningen ställer oss på rad och koristerna får massera varandras axlar. Som ledare ger man klara instruktioner om vilka massage-grepp som ska göras, samt påminner att inte ta för hårt, vilket några pojkar aldrig kan motstå.Allra bäst stämning blir det när herrkoristerna (ca 14-25 år) får massera sina soprankompisar: då känner sig de yngre sångarna otroligt uppskattade av sina ”storebrorsor” och det lockar fram många skratt och grundar för en fortsatt fin stämning i repetitionen.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Fredrikskyrkans Gosskör, Karlskrona

 

 

11. MANSKORISTERNA BLIR HJÄLTAR (Nyhetsbrev sept 2016)

Uppmuntra manskoristerna att komma till gossarnas läger, internat, eller vad det kallas, bilda cirkel, och låt herrarna entusiasmera gossarna till stora insatser. Låt sedan herrarna vara domare i fotboll och ropa åt killarna med vars och ens namn utantill, så blir de hjältar två gånger om. Pojkarna tar intryck, och sjunger mera dedikerat, starkare (men utan överdrift), letar övertoner bättre.

Jan-Åke Jonsson, frivilligledare i Stockholms Gosskör.

 

 

12. UNDERSKATTA ALDRIG ETT HEJ! (Nyhetsbrev okt 2016)

Ibland kan det vara lätt att glömma bort hur det själv var att vara gossopran med alla, ibland, lite småläskiga äldre herrar. Då kan ett enkelt "hej" betyda väldigt mycket. Nintendo DS och mobilspel i all ära, men pauser är perfekta tillfällen för att prata med varandra och lära känna varandra bättre, oavsett åldrar. Tips, börja med ett "hej"!

David Pettersson.

 

 

13. FÖLJA-LEDAREN-ÖVNING (NYHETSBREV NOV 2016)

Alla står upp, är tysta och tittar på ledaren. När ledaren hoppar ska alla hoppa samtidigt. Det är godkänt när det hörs endast ett duns. En följa-ledaren-övning. Vi brukar göra den sist i repetitionen och när hoppet är godkänt är också repetitionen slut.

Lovisa Kronstrand Alinder, dirigent för Linköpings Gosskör.

 

 

14. LÄRA MYCKET OCH KRÅNGLIG TEXT (Nyhetsbrev dec 2016):

Ett litet tips när det gäller att lära in mycket o krånglig text:Jag skriver sångtexten på whiteboarden; vi sjunger, mellan gångerna får grabbarna turas om att gå fram o sudda det antal ord jag bestämmer, till slut är det bara några ”ströord” kvar här och där på tavlan och texten sitter som ett rinnande vatten.

Åsa Nyberg, dirigent för Skara domkyrkas gosskör

 

 

16. MÄNSKLIG JUKEBOX (nyhetsbrev januari 2017)

Sista lördagen före jul gick Uppsala domkyrkas gosskör ut på stan och lekte jukebox. Vi hade byggt en enkel jukebox i papp. Huvudsyftet var att rekrytera till gosskören, så vi delade ut lappar med inbjudan att söka till gosskören samt information om julens gudstjänster med gosskören. Det blev succé och folk köpte julsånger i flera timmar! Mest populär var något otippat Det är en ros utsprungen. Det var så roligt att vi nog gör om det med sommarsånger till våren, då med en snyggare jukebox.

Margareta Raab, dirigent för Uppsala domkyrkas gosskör.

 

 

17. ÖVA PRIMA-VISTA (nyhetsbrev feb 2017)

Mitt tips handlar om prima vista läsning. Eftersom barnen inte just lär sig läsa noter i skolan så ser jag det som mitt uppdrag att undervisa i det. Jag menar till och med att en av många målsättningar med körövningen är att lära sig läsa noter a vista. Men hur gör man det i praktiken?! Jag har letat länge efter bra material som man kan plocka fram på repen och direkt sätta i gång med utan att behöva tävla och förklara en massa. Jag har inte lyckats hitta något som jag tyckte funkade och därför har jag under senaste året utvecklat mitt eget material som jag nu håller på att testa med gossarna i Lund (ja ja, lite smygreklam, I know). Materialet är fördelat steg för steg på fem häften och följer en ganska noggrann progression. Det hela är baserat på läsandet av noter på notlinjer med hjälp av relativ solmisation. I varje kapitel introduceras ett nytt moment, kapitel 1 börjar med två toner: Do-La. Kapitel 2 introducerar de enklaste rytmiska motiven: två-stavelses versfötter (troké, jamb etc.). I kapitel 3 kommer tredje tonen: Re-Do-La osv. osv. I allt 60 kapitel med ca. 700 övningar. Alla killarna i Lunds gosskör använder detta material, både de 7 åriga aspiranter och herrarna i manskören som dock givetvis lär sig något snabbare. I princip följer alla mina körövningar följande form: Uppsjungning – musik – prima vista läsning – musik – tack å hej! Jag tycker det är skönt att ha det momentet i mitten av repet, som inte tar längre tid än 5-10 minuter, och materialet är gjort för att man ska kunna ta fram det och sätta i gång direkt där man slutade förra veckan. Hör av er till mig om ni är intresserade av att testa materialet också.

Egil Kolind, dirigent Lunds gosskör

 

 

 

18. Hur lära ut flerstämmighet? (Nyhetsbrev mars 2017)

Det är jättebra om diskant- eller andrastämman har en egen bärande melodi när man börjar med flerstämmighet. Man kan också starta med stämma för att sedan gå på huvudmelodin.När melodi/stämma verkar sitta ganska ok får de ibland sjunga melodi eller stämma mot ackord som är ”luriga” t.ex Blinka lilla i D-dur fast jag spelar i helt andra tonarter. Vid inlärning av en ny melodi sjunger jag före en gång sedan tar vi fras för fras och de får härma och till sist, när de sjungit hela melodin, spelar jag från början och stannar, på vilken ton, eller på vilket ord stannar jag, hand upp!

Monica Wasberg, dirigent för Luleå domkyrkas gosskör

 

 

19. TRE TIPS FRÅN STOCKHOLM (Nyhetsbrev april 2017)

1. Sopraner, även andra stämmor: Hur hjälper vi dem med och fixar intonationsproblem utan att det blir tjatigt eller tråkigt? Kan vara svårt tycker jag, med de få repetitioner man har.Jag försöker hitta på uppsjungningar som är 2- eller 3 stämmiga, då det blir en vana med klangerna och förhoppningsvis rena ackord och intervaller: man kan vinna lite tid längre fram om man är envis.Ett exempel är att de sjunger en dur- eller mollskala nedåt i terser (man kan förskjuta en av stämmorna ett halvt slag så att det blir lite förhållningar, nästan som Pachelbels Kanon).Utbyggnadsövning kan vara att sjunga skalor eller andra mönster i parallellkvinter, kvarter sexter,sekunder( lycka till!) m.m.Även vanliga 'amen' ackord kan man öva även 4 stämmigt med sopraner. Förhoppningsvis vänjer de sig med hur det ska låta och utveckla i andra sammanhang. Man kan också ta slingor, ackord etc. från repertoaren man håller på med.

2. Svåra slingor, intervaller osv: kan vara värt att göra en övning på det i 5-6 olika rimliga tonarter (jag brukar börja långsamt och lite lägre, och gå upp halvtonsvis, som en uppsjungning, ökar tempot lite då det börjar bli något.)

3. Pauser (i musiken): Då de yngre sångare ofta hakar på andra stämmor när de inte själva sjunger, kan det vara till hjälp och roligt att be dem stå när de sjunger och sitta vid pauserna (och inte sjunga). Det kan också liva upp killarna om de är trötta osv, särskilt om det är flera korta pauser!

Gregory Lloyd, dirigent för Katarina gosskör och Stockholms domkyrkoförsamlings gosskör.

 

 

20. VID LÅG KONCENTRATION (Nyhetsbrev maj 2017)

Om koncentrationen bland killarna är låg eller de är slappa att läsa din dirigering t.ex vidslutkonsonanter, tempojusteringar eller andningar: Istället för att öka viftandet à la väderkvarn, prova att alltmer minska rörelserna, samtidigt som du steg för steg flyttar dig ut i rummet/bort från kören.Efter en stund kanske du endast gör pyttesmå rörelser, med en hand, stående vid kyrkans port eller nästan dold bakom en pelare. Då har du garanterat killarnas fulla koncentration.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör.

 

 

21. TYP TAEKWANDO-UPPVÄRMNING (Nyhetsbrev juni 2017)

Händerna knutna vid höfterna, knogarna nedåt. Ta ett steg framåt med höger ben samtidigt somhöger arm sträcks framåt, handen vrids och ett luftslag måttas. När knytnäven kommit till sitt slutläge och foten satts ned, ropar man ”pow” med attack och ljust röstläge. Tillbaka till ursprungsläget och upprepa med vänster sida. Farten kan ökas efterhand.Funkar bra för att få med hela kroppen i sångattacken. Dessutom tycker killarna att det är kul!

Thomas Andersson, dirigent för Falu Kristine gosskör

 

 

22. TEMPO – SJUNG MED METRONOM (Nyhetsbrev september 2017)

Om man vid något tillfälle har anledning att prata om vikten av att alla ska sjunga samtidigt, kan man plocka fram en gammaldags metronom (en sådan med metallpinne som man skjuter en tyngd på).Just en sådan, där man tydligt ser vad som händer om man skjuter tyngden, brukar fascinera pojkarna. Låt dem sjunga samma sång i olika tempon. Frågan om hur det snabbaste eller långsammaste låter brukar alltid komma :-)

Annika Blohm, dirigent för Linköpings gosskör.

 

 

23. KÖRLEDARBYTE VID TJATIG DIRIGENT (Nyhetsbrev oktober 2017)

Om koncentrationen tryter och körledaren är tjatig så är det populärt att få vara dirigent en stund, först får alla öva på en taktart att dirigera, sen får några av killarna prova att dirigera kompisarna på en av de sånger vi övar på. Både två och tretakt brukar fastna ganska fort, fyrtakt är lite klurigare.Med de yngre som sjunger kanon brukar de också få leda varsin grupp, antingen med slagfigur, eller rörelser som passar sången, det får de också göra på familjemässorna, ett nervöst men uppskattat moment.

Bolla Henriksson, dirigent för Sofia gosskör i Stockholm.

 

 

24. LÅNGTIDSARBETE MED KRYSS-SCHEMA (Nyhetsbrev november 2017)

Körarbete präglas ofta av för lite förberedelsetid och man tvingas kanske inte sällan välja bort repertoar för att den är för svår i förhållande till den förberedelsetid som finns. Man kanske arbetar med en känsla av att aldrig kunna "bottna" i musiken, utan för mycket lärs in på ytan. Samtidigt vill man ge killarna en känsla av att ingå i ett längre perspektiv, få dem att känna "botten" i musiken. Prova att välja ut ett stycke, långt och/eller svårt, och ha det som ett långtidsprojekt - kanske för advent om 14 månader. Gör ett (kryss)schema för dig själv, där stycket delas in i små, små sektioner på kanske 2 takter, en avancerad harmonisk vändning, en lurig insatskedja etc. Beta av dessa i lugn och ro enligt ditt schema, 2-3 minuter i veckan. Om någon klagar på att det är svårt kan du förklara att det är minst 34 repetitioner tills det ska framföras. Till killarna som är i (för)puberteten, som kanske svajar i sin sångaridentitet, kan man säga att "när detta framförs kommer du kanske att stå bredvid Martin i basen!". Överlag är det bra att de unga, som lever i ett fragmenterat samhälle där mycket ska stressas fram och ge omedelbara resultat, att i musiken och kören uppleva långsamma värden och skeenden och de långa perspektiven.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör.

 

 

25. GENERATIONSKÖR (Nyhetsbrev december 2017)

I kretsen kring gosskören finns troligen goda körsångare – föräldrar, syskon, fastrar, morföräldrar. Bjud in dessa att sjunga tillsammans med gosskören vid en högmässa eller en konsert med några repetitioners förberedelse. Det brukar uppskattas av både sångarna och familjekören och sannolikt stärker det engagemanget för gosskören i den yttre kretsen.

Lovisa Kronstrand Alinder, dirigent för Linköpings gosskör.

 

 

26. OMSTÄLLNING TILL ”PM” – Performance Mode (Nyhetsbrev januari 2018)

Om ett framförande av en körsång i t.ex en högmässa, inte går som man önskat, har jag insett att det ofta inte beror på att killarna är underrepeterade, utan på att de inte hunnit ”ställa om/in sig” från föregående moment. Jag brukar påminna om att högmässosjungning är det svåraste vi gör, eftersom vi i en konsert ofta sjunger oavbrutet eller i långa sjok – men i gudstjänst sjunger vi fläckvis, mellan långa moment (läsningar, böner) då det är lätt att stänga av. Vi övar OMSTÄLLNING TILL PM (killarna har själva kommit på Performance Mode) under repetitionerna: Jag berättar att stycket som ska övas i PM är XX. Så ställer jag äggklockan på några minuter, och börjar öva ett annat stycke. Oavsett vad vi håller på med när klockan ringer, lägger vi omedelbart undan det, tar ljudlöst och utan snack fram stycket XX, får toner och kör rakt igenom. De första gångerna kommer det inte att gå bra, då nytillkomna eller okoncentrerade killar inte hinner just ”ställa om”. Om tid finns, kan man efter PM göra en snabb utvärdering: det tog för lång tid att få fram rätt noter, några snackade, det lät inte som önskat. Om det upprepas några gånger under repetitionen ger det snabbt resultat. På kommande högmässa märks det också tydligt att de har aktiverat sina snabba omställning.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör.

 

 

27. Mobiltelefoner (Nyhetsbrev feb 2018)

Säkert är fler än jag frustrerade över mobiltelefonerna. Droppen blev för mig när en pojke inte ville fortsätta i gosskören efter jul för att han tyckte det var tråkigt att alla spelade på sina telefoner istället för att umgås. Jag bestämde då enväldigt och med omedelbar verkan att alla lämnar telefonerna i sitt körfack när de kommer till kören och hämtar dem när de går hem. Först tog jag upp nyordningen med sopranstämman. Alla tyckte att det var en bra förändring. Några verkade till och med lättade. Sedan tog jag upp det med manskören och förklarade att det inte fungerar om det inte gäller dem också. Flera av manskoristerna är myndiga och det är förstås ingen självklar sak att införa mobilförbud. Men alla accepterade och de började genast planera för korta pausaktiviteter med sopranerna. På förslag från koristerna köpte jag in flera kortlekar och gjorde i ordning ett skåp till gosskören. Några har skänkt snabbspelade brädspel som inte används hemma. So far känns det som en lyckad förändring som borde ha gjorts för länge sedan. Vi får se hur det utvecklar sig.

Margareta Raab, dirigent för Uppsala domkyrkas gosskör

 

 

28. SUGRÖRET (Nyhetsbrev mars 2018)

Jag har på sistone prövat att jobba med sugrör under körrep. Det blir inte alltid så lyckat med de små, som brukar vilja leka med dem, men för Herrkören har det fungerat utmärkt att effektivisera luftflödet/stödsystemet. Man får en mer resonant klang med mindre kläm i struphuvudet nästan omedelbart, och de som upplever senare steg i målbrottet brukar kunna fonera med mindre besvär. Ett vanligt sugrör fungerar bra (jag undviker de jättestora från tex McDonalds). Man håller sugröret med en hand (OBS inte med läpparna för att det introducerar spänning där) och blåser så att kinderna blåser ut medan man sjunger. Jag uppmuntrar killarna att andas ofta för att större luftmängd krävs och för att inga dåliga vanor kryper in relaterad till spänning vid andningsbehov. Sedan kan man sjunga samma passage utan sugröret och kolla resultatet. Med tid inkorporerar koristerna dessa känslor i sången utan sugrör.  En herrkorists spontan reflektion: ”Detta skulle vi provat för länge sedan!”. Detta fungerar bra under uppsjungningen också, och är även terapeutiskt för trötta röster.

Justin Hazelgrove, dirigent för Fredrikskyrkans gosskör och herrkör i Karlskrona.

 

 

29. BEVIS PÅ KORISTENS FLITIGHET (Nyhetsbrev april 2018)

Vid alla gudstjänster och konserter är jag noga med att alla korister, unga som gamla, får ett exemplar av agendan/konsertprogrammet. Dessa sätter de in längst bak i sin notpärm, och med tiden byggs det upp ett tydligt arkiv av deras flitighet. Jag ser dem ofta, i pauser mellan stycken eller när en annan stämma repas, bläddra bland sina program – dels säkert med nostalgikänsla, men är också ett bevis på deras lojalitet. Ofta pekar de på programmen: ”Där var Max solist!” eller ”Oj, vad vi var få på den tiden – men vi klarade det” (när de ser medverkande i kören) eller ”På den tiden var jag sopran!”.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör.

 

 

30.TRIANGEL-UPPSTÄLLNING (Nyhetsbrev maj 2018)

”En intressant reflektion vid ett par av stämrepetitionerna med sopraner ur Regensburger Domspatzen: Bakom den första raden av killar stod endast enstaka sångare utplacerade med jämna mellanrum. De hade själva inga noter utan fick läsa ur noterna som killarna på första raden höll i. Det bildades nästan en liten triangel när den bakomvarande gossen placerade sin stol tätt inpå de främre men utan att försöka klämma sig emellan.

Det fanns 2 goda anledningar till detta enligt körledarna: 1. Man behövde köpa in färre originalnoter; 2. De bakomvarande gossarna var säkrare sångare och bidrog därför till att stötta och hjälpa de främre killarna till en snabbare instudering och fungera som klangförebild etc.

Målsättningen var förstås att alla snart skulle sjunga utantill. Jag ser framför mig möjligheterna att även hemma med en betydligt mindre kör låta de säkrare sångarna ibland placeras tätt bakom de främre för att om möjligt inspirera nya yngre killar till att bli modigare och aktivare särskilt när nya sånger instuderas.”   

Urban Westerlund – ledare för Österåkers gosskör

 

31. SÅNGTEKNIK INTEGRERAD I REPETITIONEN? (Nyhetsbrev juni 2018)

Mitt gosskörstips från Tyskland är väl knappast ett tips men däremot en reflektion. Jag tänkte flera gånger på hur mycket av repetitionerna som gick till arbete med sångteknik. Hos Tölzer Knabenchor pågick uppvärmningen i nästan 45 minuter och hos Domspatzen var de klara på 2 minuter. Även om de två körerna lade väldigt olika vikt på uppvärmning, så var det ändå i Regensburger Domspatzen tydligt att huvudparten av körledarnas instruktioner handlade om hur de tekniskt skulle producera just den tonen, just den klang eller den vokal. Under tiden pojkarna sjöng hjälpte körledarna sångarna med gester. När jag själv tänker efter så låter jag nog mycket av det sångtekniska arbetet ingå i uppvärmningen men inte på samma sätt som en ständigt integrerad del av alla instruktioner. Sedan vi kom hem har jag försökt ta till mig detta. Jag har märkt hur ofta jag får säg orden “öppna munnen” och förevisa detta. Det är tydligen inte självklart för barn (eller vuxna!) att man kan behöva öppna upp... 

Egil Kolind, dirigent för Roskilde Domkirkes Drengekor.

32. GOD KAMRATANDA I KÖREN (Nyhetsbrev oktober 2018)

Vi vet ju att det är god, schysst stämning i våra gosskörer, men till kören kommer killarna bara några få gånger i veckan. I skolan lever de sedan ett annat liv. Kören blir för många ett viktigt andrum i vardagen. Men blir det verkligen bra om killar bara umgås med killar i den omfattning som en enbart killskola (och inte minst internat) kräver?   När vi besökte Regensburger Domspatzen och deras skola slogs jag av den goda, öppna, kamratliga och schyssta stämningen. Killarna verkade harmoniska och lugna över sin tillvaro. Det är klart att bus och upptåg också fanns - som sig bör! Men det fanns liksom glimten i ögat hela tiden. Självklart kan det vara svårt att bedöma efter ett så kortvarigt besök, men jag vågar tro att det inte var en engångsföreteelse.

Vad är det då som gör att det funkar så bra i Regensburg? Är det musiken som gemensam nämnare som har en positiv verkan på killarna? Är avsaknaden av flickor ”lugnande” för pojkarna? Ger ”the German way” bättre resultat? Eller är det helt enkelt lärarnas sätt att arbeta på som är anpassat efter killars behov? Jag vet inte svaret, men kanske är det en kombination av olika faktorer. Hur som helst var detta något som fastnade lite extra och som, enligt mig, styrker behovet av fortsatt gosskörsarbete i Sverige.

Erik Karlinius, kyrkomusikerstudent

33. FEM TYSKA TIPS (Nyhetsbrev november 2018)
Från både Tölzer och Regensburg finns det många aspekter att inspireras av: till exempel organisationen och finansieringen. Det praktiska var kanske mest slående: det förberedande körarbetet med de yngre, långa repetitionspass utan fika(!), 2-3 stämmigheten verkade en vanlig självklarhet bland gossrösterna, även om det inte med självklarhet var särskilt lätt för dem. Det var också intressant med sångtekniken och att Ö (tyskans) var den egaliserande grundvokal, till allt! och mycket vikt lades vid en bra 'trattmuninställning”.

Några tips att ta med:

1. Notläsning: Var inte rädd att ge de yngre en not. Även 7 åringar klarar av att läsa, kanske inte till en 'a vista' nivå, och man får väl anpassa till den verklighet man lever i, men de får så småningom en uppfattning av hur det går till. Alltid en bra början!

2. Sitt och stå: Man kan sitta och sjunga under en repetition men att sitta 'rätt' (framme, rak i ryggen, fötterna stabilt på golvet, nästan på framkanten av stolen) måste vara en självklarhet. Man kan också stå hela tiden(!).

3. Sjung solo: Låt alla sjunga solo, kanske en fras eller två. Hjälp dem med tonbildning, teknik, pitch, osv. Man kanske inte hinner med alla, och kanske inte alla vill sjunga solo (då kan man ta parvis), men det skapar förhoppningsvis en positiv laganda, säkrare framförande, och man har en chans till individuell feedback. Det hjälper också pojkarna att lyssna till varandra i en respektfull miljö.

4. Stämmor: Redan vid uppsjungningar kan det vara utvecklande att låta kören sjunga i stämmor. Terser är alltid en bra början och det funkar även i mindre grupper. Det hjälper dem att bli vana vid att hålla en stämma och så småningom sjunga flerstämmigt.

5. Divertimento: Många av våra gossar spelar också instrument. Om man har en lång repetition är det kanske roligt att någon får spela ett kort för stycke för sina körkamrater. Man kan även ta tillfället då att prata lite teori m.m.

Gregory Lloyd, dirigent för Storkyrkans gosskör och Katarina gosskör, Stockholm.

34. VAR ÄR DIN KÖRSÅNGARE OCH VART ÄR HAN PÅ VÄG? (Nyhetsbrev december 2018)
Tips med inspiration från Regensburg. Ställ dig regelbundet frågan om varje körsångare: Var är han i sin utveckling; vad behöver han för att komma vidare?
Lovisa Kronstrand Alinder, dirigent för Linköping gosskör.

35. SOLMISERA MERA! (Nyhetsbrev januari 2019)
Det sätt på vilket sexåringarna hanterade solfegemetoden och intervallen fascinerade mig otroligt mycket. Jag vet att barn klipper det mesta man serverar dem och lär sig fantastiskt snabbt, men här i lektionssalen i Regensburg blev det så påtagligt.

Vivi Boozon, ledare för Linköpings gosskörs aspirantkör

36. EN “MEZZO-FORTE-MILJÖ” (Nyhetsbrev februari 2019)
Frau Giehl talade genomgående under sina repetitioner med en mycket balanserad röst, ytterst vänlig, saklig och med en självklart lugn auktoritet. Pojkarna (ca 30st i ålder ca 10-14) följde henne helt och fullt. Hon behövde aldrig höja rösten eller skärpa den. Hela repetitionen, genomfördes denna lugna saklighet: ingenstans behövdes rörliga/uppiggande/igångsättande övningar eller sånger. De enda tydliga topparna och dalarna, var de MUSIKALISKA: det kom ur repertoarens forten och pianon, ur frasernas eller kompositionernas spänningar och avslappningar. Ej heller tog hon "pratpauser", där det talades om andra saker ur livet: det gjorde att pojkarnas koncentration oavbrutet fanns på musiken och sången, och inte tilläts flacka mellan olika ämnen. Det gjorde också att de ofta ganska subtila spänningarna och avspänningarna i musiken framstod som desto tydligare, i en överlag väldigt lugn "mezzoforte-miljö".

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör

37. REKRYTERA MED PERSONLIGA MÖTEN (Nyhetsbrev mars 2019)

Vad gäller rekrytering tror jag att det absolut bästa sättet är det personliga mötet mellan körledare och en potentiell korist. Att se varandra, knyta de första banden, kunna ge uppmuntran samt tydliggöra kravställning och lägga grunden för ömsesidig respekt är A och O. Sedan kan man skriva hur många papper, affischer, annonser som helst: Det händer något speciellt just i mötet. Bjud in! Sök upp!

Michael Sager, domkyrkokantor i Göteborgs domkyrka 

38. Låt koristerna ”dirigera” (Nyhetsbrev april 2019)
Jag har noterat att killarna på aspirantnivån inte sällan ”dirigerar” med mig under uppvärmningar såväl som sångarna.  Denna naturliga tendens är egentligen till vår fördel som körledare: den gör att musiken förkroppsligas och att pedagogiska principer (både teoretiska och fysiologiska) översätts till rörelse, som förstärker muskelminnet när musiken framförs.  Koristerna tycker oftast det är roligt. Att dirigera kommer kanske mer naturligt till de unga, men kan användbart till alla körens trappsteg.  

Justin Hazelgrove, dirigent för Fredrikskyrkans gosskör och herrkör, Karlskrona

39. Underskatta inte den unisona sången (Nyhetsbrev maj 2019)

Ofta underskattas den unisona sången och många [körledare] har alldeles för bråttom med att sjunga flerstämmigt. Det är mycket bättre att ha en kör som sjunger rent och unisont än att ha en kör som sjunger falskt och flerstämmigt. De flesta pojkar är mogna för flerstämmighet tidigast vid 10-11 års ålder, och i början är det mycket enklare att sjunga överstämmor än understämmor. För de allra yngsta är det bra att börja med kanon, vilka sedan utökas med enkla diskantstämmor med några få toner och ostinaton. Senare blir det lämpligt med självständiga diskantstämmor och till sist med understämmor. 

Helle Rosenborg, tidigare assisterande dirigent i Stockholms gosskör (hämtat ur Gosskörboken, kapitlet ”Intonation”, 1999)

40. Don’t over use your voice (Nyhetsbrev juni 2019)

Från England kommer ett tips att påminna körkillarna att inte överanvända eller göra våld på sina röster: 

Don’t over use or abuse your voice by shouting harshy in the playground or on the sports field as it can put too much stress on your vocal folds and tire them out. If you use ’whooping’ sounds or words with ee or oo vowels this will not be as tiring for your voice: for example ’here’ or ’come to me’ rather than ’mine’. Happy calling is much less tiring or damaging to your voice than angry or aggressive shouting.

Anita Morrison (från boken ”The Chorister and the Racing Car”, 2017).

41. Behövs styrfart på repetitionerna? (Nyhetsbrev september 2019)

Om man är i en period då det är svårt att få styrfart på repetitionerna – koristerna har saker de vill fråga
och berätta och koncentrationen svänger betänkligt – brukar jag under ett par rep, på vita tavlan, skriva
upp vilka stycken som ska repeteras idag, samt i vilken ordning. Någon gång har jag delat av listan med ett
streck och sagt att ”dit ska vi ha nått i halvlek/kl 17.35”. Snart inser killarna att det försvinner mycket tid,
och de får eld i baken om de ser att flera rep i rad har inte hela listan hunnits med.
Ibland har jag frestats att sätta klockslag på när de olika styckena ska övas, eller skriva antal minuter som
varje stycke ska få, men detta har jag inte testat ännu.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör

42.  Utveckla stämsången (ur Nyhetsbrev okt 2019)


-Sjung durskalan uppifrån och ner, förslagsvis i Ess-dur och på stavelsen jå-jå-jå.
-Gör samma sak i trestämmig kanon med insats på varannan ton (eller börja med tvåstämmigt
om det förenklar).
-Instruera att man ska stanna på tonen efter att du har sagt STANNA. Stanna på tredje
insatsens första ton, så att ett durackord (Ass) uppstår.
-Be alla sjunga svagt, körandas och inte sluta sjunga förrän du slår av.
-Berätta att detta är ett durackord.
-Visa med gestik att en stämma i taget ska sjunga starkare, så att tonen i ackordet framträder.
-Visa med solmisation vilken ton i ackordet de sjunger.
-Be mellanstämman gå en halvton ner = moll.
-Övriga stämmor följer efter = nytt duracjkord.
-Översta stämman halvton upp = överstigande treklang.
-Övriga stämmor följer efter = dur igen.
-Ge en kort instruktion (medan ackordet klingar) och visa med tydlig gestik att alla ska kasta
tonhöjden högt upp i luften och landa igen på ackordet. Sjung med själv, så förstår de. Gör det
ett par gånger tills alla har förstått.
-Gör samma sak nedåt.
-Slå av.
Man kan göra samma övning på en heltonsskala. Det går lättare än vad du kanske tror, särskilt
efter ett par gånger.


Margareta Raab, dirigent för Uppsala domkyrkas gosskör.

43. Dynamikövning (ur Nyhetsbrev nov 2019)

Låt killarna demonstrera dynamiken i ett stycke genom att stå upp vid forte, sitta vid
piano, resa eller sätta sig vid crescendo och diminuendo. Det gör det dynamiska
skedet högst påtagligt och lätt att memorera.

 

Lovisa Kronstrand Alinder, dirigent för Linköpings gosskör

44. Mental bensträckare (ur Nyhetsbrev dec 2019)
Ibland behöver koristerna en minipaus i repetitionsarbetet för att tänka på något annat. På
pianot har jag alltid ett antal av förlaget Arguments kortlekar med olika typer av frågor. De är
framtagna för t ex konfirmandarbete och har olika teman, som Lär känna dig själv,
dilemmafrågor etc. Koristerna ser mycket fram emot dessa frågor.
Som ledare måste man ofta styra momentet: Varje korist får bara säga EN sak eller EN
mening. Om inte frågan i sig bygger på en förklaring, så får ingen omständlig förklaring ges.
Jag ger dem alltid 15-20 sekunders betänketid innan första personen svarar. De instrueras
att deras svar måste vara klart innan rundan börjar- du får inte börja fundera när tiden kommit
till dig. Om du inte har kommit på något, lämnar du bara odramatiskt vidare till nästa person.

Joakim Olsson Kruse, dirigent för Västerås domkyrkas gosskör och herrkör

45. Vad tycker ni om den här sången? (ur Nyhetsbrev janu 2020)


Även om man märker rätt väl om en sång går hem hos gosskören eller inte, så vill jag ibland få
en snabb uppfattning om vad killarna tycker. Att lämna ordet fritt finns det sällan tid till och det tar
fokus från repetitionsarbetet. Dessutom är det bara de pratglada ledarkilarna som kommer att
lämna sin åsikt.
Jag brukar säga: ”Sätt poäng på den här sången”. Då visar var och en med sina fingrar vilken
poäng de vill ge, 1-10. Noll finns inte, inte heller mer än tio. Jag är noggrann med att förklara att
jag vill veta deras åsikt, inte bedöma deras smak. Efter några gånger vågar alla ge en egen
bedömning utan att titta på andra. Det hela tar cirka 30 sekunder.
Ofta ber jag dem poängsätta samma sång igen några veckor senare. Det slår sällan fel att
musiken då får högre poäng, särskilt om det är komplicerad musik, naturligtvis förutsatt att den
håller hög kvalitet (om inte så brukar det bli tvärtom).

Margareta Raab, dirigent för Uppsala domkyrkas gosskör

46. Klapp och hej! (ur nyhetsbrev mars 2020)

Pojkarna sitter i sin köruppställning. Ledaren håller pulsen, till exempel med en penna. På varje pulsslag
går en klapp från pojke till pojke, från vänster till höger. När man fått klappen att fungera börjar man med
ett “Hej!” från andra hållet. Någonstans på mitten mötas de två, så att en pojke klappar och säger hej
samtidigt. Vill man spetsa till det fyller man på med både klapp från ena hållet och hej från andra, så att vi
har två klappar och två hej ute i kören. Kräver koncentration och fokus.


Vivi Boozon, ledare för Linköpings gosskörs aspirantkör.

47. Bli åhörare! (ur nyhetsbrev april 2020)

Gå på varandras konserter och gudstjänster! När man tar del av framträdanden som andra körer har kan
man få nya perspektiv och bli inspirerad i sitt eget musikutövande.

Fredrik Unger,
kyrkoherde i Bergsjö församling, gammal gosskorist

46. Stökiga korister (ur nyhetsbrev maj 2020)
Under coronastädning och röjning av kontoret, hittade jag denna 14 år gamla artikel ur Uppsala nya tidning
(se nästa sida). Sedan jag läste den 2006 har jag aktivt använt mig av metoden att ignorera beteende som jag inte vill ha och uppmuntra beteende som jag vill ha. När någon sitter illa på stolen letar jag fram närmaste korist som sitter bra och säger “Vad fint du sitter på stolen!”. Inte bara den korist jag egentligen syftade på, utan även de
andra kommer garanterat att räta på ryggen. När den som pratar rakt ut hela tiden för en gångs skull räcker
upp handen, så säger jag genast: “Du räckte upp handen, så du får tala”.
Det funkar! De som är stökiga är det ofta för att få uppmärksamhet och de kommer att göra det som ger
dem uppmärksamhet. Inte minst så slipper jag höra mitt eget tjat, som jag verkligen var ganska trött på den
gången, då jag fortfarande hade ungefär halva yrkeslivet kvar.

Så den artikeln slänger jag inte, den spar jag till nästa pandemistädning.

Margareta Raab, dirigent för Uppsala domkyrkas gosskör

47.  Textpresentation (ur nyhetsbrev september 2020)
Om jag har en sång med många verser och vill presentera texten så brukar jag låta korister få läsa
varsin vers. Det slår alltid väl ut. Det blir tyst, koncentrerat och… ja, fint på något sätt. Min röst hör de
ju hela tiden. De lyssnar på ett helt annat sätt när någon i gruppen läser. Det är helt okej om det går
trögt och någon stakar sig. Det blir ändå bättre än om jag skulle stå där framme och mala.

Ellinor Wiman, körledare för Åmåls församlings gosskör

48. Bensträckare utan spring (ur Nyhetsbrev okt 2020)
Ibland behöver körkillarna en paus i körrepetitionen, men det är av olika anledningar inte läge att
släppa dem fria på en traditionell bensträckare – kanske kommer det att bli spring, stök, oväsen eller
oreda som är svår att samla ihop endast någon minut senare.
Man kan prova att ha en bensträckare på plats: Killarna står kvar på sin plats och får utföra – under
strikt tystnad – ett ledarstyrt rörelsepass: 1. 15 ljudlösa ’tå-hävningar’, 2. 8 spänna-vaderna, 3. 5
spänna-skinkorna, 4. 5 dra-ihop-skulderbladen, 5. 5 st axelrullingar med vardera axel, 6. 10 st spretaut-med-fingrarna.
Innan övningen påminns koristerna om att andas lugnt, djupt och på bästa ”kör-sätt”. Det hela kan
avslutas med att man tillsammans tar t.ex tre djupa och sköna andetag och blåser ut på långa sss,
innan man är redo för sången igen. Hela övningen kan göras med stängda ögon.

Joakim Olsson Kruse, körledare Västerås domkyrka

49. Tävlingsinstinkt (ur Nyhetsbrev nov 2020)
Det är ingen hemlighet att killarnas tävlingsinstinkt kan vara ett starkt verktyg i körarbetet. Det fungerar alldeles utmärkt att tävla mot varandra och mot klockan. Det fungerar också väldigt bra som katalysator för självutvärdering. Att låta koristerna själv utvärdera kan vara fördelaktigt genom att lämna över en del av bonuset för utveckling till kören själv. Tex: ”Är ni nöjda med hur ni hanterade den frasen?” ”Hur tyckte ni A-vokalen lät i takt 32?” ”Kan vi förbättra rytmen i takt 15?” Frågan ”är ni
nöjda?” svaras oftast med ”nej,” och gruppens önskan för utveckling förtydligas och förstärks frekvent. I ett större perspektiv kan vi hjälpa ungdomarna att bli reflekterande (inte passiva) korister.

Justin Hazelgrove, dirigent för Fredrikskyrkans gosskör och herrkör, Karlskrona

50. Att skriva musik och text själva (ur Nyhetsbrev dec 2020)

En av utmaningarna som gosskoristerna tidigt möter är användandet av noter. Många barnkörer arbetar idag helt utan notmaterial. Kanske ett textblad men mest är det utantillinlärning. Men det positiva sidorna med att träna gosskoristerna i att lära sig notläsningen är ju som bekant många. Ett sätt att stimulera detta ytterligare är att låta kören komponera. Har du en lite mindre grupp är det ganska behändigt. Jag har låtit mina gossar leta upp förslag på en text eller att skriva något själva. Senast blev det en Coronatext ” Stick Corona” på övningen provar vi vad texten har för rytm. Sedan skapar vi en ram och sedan börja sätta toner. Jag ställer frågor utifrån de förslag som ofta sjungs fram. Ska det vara fjärdedelar eller åttondelar i den passagen? Punktering eller ej? Paus eller lång ton? Osv. Det har kanske inte blivit några mästerverk eller hitlåtar ännu, men en djupare förståelse för notbilden tror jag mig ana.

Dag Videke körledare för Sofia Albertina gosskör

51. Två tips på uppsjungningsövningar! (ur Nyhetsbrev jan 2021)

Med yngre killar som tycker höjd är konstigt så brukar jag också byta ut de klassiska orden i uppsjungningarna mot sånt som killarna tycker är coolt, Star wars/iPad/Minecraft istället för Broccoli eller Valpar eller vad man nu brukar sjunga. Det känns löjligt könsnormativt men funkar. I början av terminen när många är nya brukar jag stoppa in barnens namn i uppsjungningsövningarna. Namnsånger kan bli lite tröttsamt tycker jag. Om man har en rytmiserad uppsjungning (typ sirap och spenat) blir det lite hjärngympa också för barnen att hitta namn med rätt antal stavelser som betonas på rätt ställe.

Bolla Henriksson, dirigent för Sofia gosskör

52. Uppsjungningsövningar som engagerar (ur nyhetsbrev mars 2021)

En god uppsjungning fyller förstås många funktioner, men bland alla nyttiga övningar riskerar man ibland att glömma bort att ett syfte är att ingjuta energi och positivitet i killarna. Där kan tungvrickare eller olika typer av ramsor fungera väldigt bra. Killarna tycker de är roliga och ofta väcks också deras kreativitet att hitta på egna varianter. Exempelvis är en av våra mest populära övningar, som aktiverar gossarna till tusen och som alltid får dem att sjunga ut av hjärtats lust, en ramsa med följande två
grundvarianter och som framförs på en stigande skala i 7/8-takt: ”Vackra Vera vaggar vägen fram” och ”Fräcka Frippe har en fräknig fru”. Vid ett tillfälle när vi lade mer tid än vanligt på uppsjungningen märkte vi att killarna hade funderat på egna varianter på samma melodi. Killarna hjälptes åt, använde en av sångarnas namn och enades kring ett nytt alternativ som lyder: ”Trötte Torsten tittar törstigt ut”. Min tanke är att vi i framtiden ska be dem hitta på fler varianter. Gärna genom att använda sina egna
namn. Ett annat användningsområde av tungvrickarsångerna är att låta gosskoristerna imponera lite på herrkoristerna. Våra äldre killar föredrar långa smäktande legatoövningar framför ettriga upprepningar
av samma text, så de blir aldrig lika duktiga och väloljade på tungvrickarna som de yngre. Vid tillfällen då hela kören sjunger upp tillsammans kan det då vara roligt att låta de yngre killarna briljera i ett högt tempo. De yngre koristerna växer ofta när de känner att de får visa de äldre vart skåpet ska stå, men framförallt är det gott när de äldre killarna visar hur imponerade de blir av gosskoristernas uppsjungningsprestation. En sådan användning av en övning kan på det sättet också syfta till att bygga en hälsosam gruppdynamik.

Robert Bennesh, dirigent för Lunds domkyrkas gosskör

Denna sidan använder cookies, genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.