Föreningen anordnar ibland studieresor som fortbildning för gosskörledare. Nedan finns några reseskildringar från dessa.
Nästa studieresa går av stapeln den 15-22 februari 2025. Missa inte att anmäla dig från den 1 maj 2024. Här kan du läsa mer.
2022 ÅRS STUDIERESA: SPANSKA GOSSKÖRER
En viktig del av SKGFs verksamhet är att sammankoppla körledare med det gemensamma arbetsområdet sjungande pojkar, inspirera till och stötta uppstart av fler körer, samt initiera olika typer av fortbildning. Ungefär vart tredje år anordnar SKGF en studieresa, och senaste resan gick till två gosskörer i Spanien – en vida berömd och en mindre känd.
FÖRSTA ANHALTEN: VALENCIA
Resedeltagarna möttes i Valencia en dag i tidig oktober, där man välkomnades av sommarvärme. I skuggan av katedralen ligger en basilika, Basilica de la Virgen de los Desamparados, till vilken stadens gosskör hör. Kören sjunger nästan dagligen vid mässa och vi fick möta och höra kören vid middagsmässan. Vi blev väl mottagna och fick därefter ett grundligt studiebesök vid deras körskola.
Vi fick följa eftermiddagens undervisning i både musikteori, gehör, instrumentalspel och givetvis körrepetition. Kören har gamla traditioner och sedan 50-talet en egen skola, halv-privat. Vi förvånades över de väl tilltagna lokalerna, som var fint underhållna: det var rent, fräscht, ordning och reda. Körkillarna, ca 50 till antalet i åldern 8-12, var såklart rörliga och spralliga men kändes samtidigt trygga och lugna. Vid samtal med lärare, körledare och rektor förstod man att skola och undervisning har hög status och prioritet i Spanien, lärarna var välutbildade och lokalerna förutsätts vara ändamålsenliga.
SMÅ KLASSER OCH KVALITATIV UNDERVISNING
Barnen, uppdelade i grupper på 6-8 elever, kunde få kvalitativ undervisning och grupperna gav utrymme till individuellt bemötande när så behövdes. Man använde mycket iPads i undervisningen, och media-användande var allestädes närvarande. Vi lades särskilt märke till ett digitalt undervisningsmaterial, som på ett barnvänligt sätt – med lekar och tävlingar som inslag – tränade barnen i avista-notläsning, gehör och teori. Materialet är spanskt, men kunde lätt översättas till andra språk. Fördelen var att barnens tävlingsinstinkt kunde användas i arbetet, men en nackdel var att läraren kanske inte behövde själv förbereda lektionerna (allt fanns ju förberett i programmet) och inte heller behövde ha egna redskap att korrigera fel som uppstod: programmet skötte progressionen, läraren klickade framåt och barnen sjöng.
EXKLUSIVT BESÖK I LA SAGRADA FAMILIA
Någon dag senare, i Barcelona, blev vi synnerligen väl mottagna i L Sagrada Familia - den ännu ej färdigställda basilikan ritad av stadens stolthet Gaudí. Vi välkomnades av kyrkoherden och fick se församlingslokalerna, och fick därefter en ingående guidning av hela kyrkan. Besöket avslutades med att kyrkoherden och Sagradas organist, Juan de la Rubia, förevisade kryptan – med Gaudís grav – och deras unika lilla Cavallé-Coll-orgel. Denna fanns i ett kloster i staden och donerades oväntat av systrarna. Nu är den nyrestaurerad och organisten Juan strålade av lycka över denna pärla. Vi kände oss mycket privilegierade att SKGF fick så mycket uppmärksamhet av de anställda i denna nationalhelgedom, bland tusentals turister.
BERGSKLOSTRET: MONSERRAT NORR OM BARCELONA
Medan första kören befinner sig mitt i en storstad, med de flesta körkillarna boende hemma och några få på internat, så lever kören i vid klostret i Montserrat i en annan tillvaro. Klostret, som är ett viktigt pilgrims- och turistmål, ligger i bergen 4 mil norr om Barcelona. Kören, och därmed körskolan, vid klostret firar snart 1000(!) år, och dess välutvecklade körsång går åtskilliga sekler bakåt i tiden.
Vid klostret finns ett bibliotek med kompositioner – inte sällan av klosterbröder – från 1500-talet och framåt som är skrivna specifikt för Escolania de Montserrat, vilka inte sällan sjungs dagligen än idag. De exempel vi fick höra höll väldigt hög nivå och kvalitet.
LUGN MILJÖ – MED KATALANSKA FÖRTECKEN
Skolan drivs av klostret, men uppfyller givetvis samma krav som andra skolor. Även här studerar ett 50-tal pojkar i ålder 9-12, och alla bor på internat. Skolan har en tydlig katalansk (ej spansk) prägel och man kan känna av motsättningar mellan Katalonien och övriga Spanien. – exempelvis sjungs varje dag sången el Virolai, som var den enda sång på katalanska som Franco-regimen tillät sjungas, vilken därför fått status som en slags nationalsång.
Även i Montserrat var lokalerna otroligt fräscha och ändamålsenliga. Rektorn och munken fader Efrem berättade att man tar pojkarnas välmående på stort allvar, de ska utvecklas till fina människor och få den bästa undervisningen. Vi var flera som lade märke till de små sakerna som sätter guldkant på killarnas vardag: en liten morgonsamling med peppande ord för dagen; trevliga brädspel; en mysig kvällsandakt i ett gammalt kombinerat kapell och bibliotek ej öppet för allmänheten. Alla kunde dra paralleller till konfaläger eller resor med kyrkans ungdom.
GUDSTJÄNST OCH UNDERVISNING
Även kören i Montserrat sjunger dagligen vid gudstjänster, som är en integrerad del i allt. Och när vi fick gå runt och se den regelrätta undervisningen, kände vi igen oss från Valencia: små grupper, kompetenta och engagerade lärare. Här var media-användandet betydligt mindre och barnen får inte heller ha mobiltelefoner. Förmodligen bidrar detta till den påtagligt lugnare miljön.
VACKER KLANG MEN SVÅRT MED REKRYTERING
Vi möttes i båda körerna av en vacker diskantkörklang. I repetitionerna arbetades inte direkt med vokalteknik, men båda körerna har sångpedagoger anställda som tränar pojkarna på individnivå. Körerna är för killar före målbrottet, och vid målbrottet förväntas pojkarna att byta (tillbaka till sin gamla) skola, där de gick innan de började på körskolan.
Intressant var att rektorerna för båda skolorna sade att religion ses på med allt större skepsis i Spanien. Detta påverkar föräldrarna, som tvekar att låta sina barn gå i en skola med religiösa förtecken, som dessa körskolor. Vi, som sägs leva i världens mest sekulariserade land, tänkte kanske det omvända och föreställer oss gärna Spanien som ett synnerligen religiöst, katolskt land. Kören i Valencia kände av krockarna med andra fritidsintressen, fotboll t.ex, medan Montserrat-killarna ju har sin fotboll på skolan och inom skolundervisningen.
VÄL MOTTAGNA
Vid båda körskolorna kände vi oss varmt välkomna och väl omhändertagna. Språket ställde sig kanske lite i vägen i kommunikationen, särskilt gällande mer djuplodande samtal kring verksamheten. Men entusiasmen över oss som besökare kompenserade än mer för eventuella språkkomplikationer. Tveka inte att hålla utkik efter nästa studieresa, om du har tankar kring att leda en kör för pojkar eller tonårskillar. Och tack till resekommittén som satt ihop ett utsökt program till denna utvecklande resa!
Joakim Olsson Kruse
Rapport från Studieresa till gosskörerna i Bayern-land
Dag 1 - München
Svenska kyrkans gosskörsförening ordnade för tredje gången en studieresa för föreningens körledare. Tidigare resor har gått till Wienersängenknaben, Thomanerchor, Exeter- och Worcester Cathedral choirs. Nu gick resan till Tyskland, där vi dag 1 förväntansfullt åkte S-bahn några km utanför München för att mötas av skylten ”Hertzlich Willkommen beim Tölzer knabenchor!” Vi fick träffa huvudledaren Clemens Haudum, som villigt och frispråkigt berättade om verksamhetens upplägg och de ekonomiska och musikaliska förutsättningarna. Tölzer är en fristående kör med ca 180 körsångare mellan 6 och 19 år, med 14 heltidsanställda personal varav 5 administratörer. En månadsavgift på 200 euro inkluderar allt från sånglektioner, övningsappar, teorilektioner, körkläder (fint visade på modeller i skala 1-1 i rummet där vi satt), turnéer och körrepetitioner. Nio förväntansfulla svenska körledare och en dansk körledare smög därefter in i körrummet när ca 30 killar på 8-9 år sjöng Mendelssohn trestämmigt ståendes framför ganska praktiska och tysta träbänkar. Bänkarna väckte definitivt mitt intresse då allt skrapande från stolar saknades helt. Därefter fick vi vara med om nästa pass då de 40 sopranerna och altarna i konsertkören övade en trappa upp i två timmar utan paus. Vi fick senare veta att de två timmarna utan paus är en träning för att kunna stå på scenen i två timmar i sträck. Dock sprang pojkar lite in och ut för att förmodligen uträtta sina behov. Vi häpnades alla över 45 min uppsjungning i stämmor och solistiskt, och 40 små operasångare tog i för Merkel och fosterland med glada blickar och full klang i både uppsjungningar och i körrepertoaren. Vi gick alla därifrån drabbade av deras sångarglädje och entusiasm. Många diskussioner kretsade efteråt om just detta. Det är något som vi var överens om kan behövas mer hos våra egna, ibland passiva killar.
Dag 2-4 Regensburg
Efter en och en halv timmes tågresa med möte om föreningens höstaktiviteter, var vi framme i Regensburg på förmiddagen. Nu väntade en presentation av skolan, kören och internatet innan ett helt smörgåsbord av repetitioner och sånglektioner bredde ut sig framför våra fötter. Kören har funnits från 976, och då var det just bara en kör i katedralen. I början av 1900-talet uppstod skolan med sitt internat, och sen dess har den haft en självklar plats i stadens hjärta och liv. Finansierad av både kyrka, stat och intresseförening bedriver de en gedigen utbildning för pojkar både musikaliskt och akademiskt. Åk 1-4 (våra åk 0-3) är det vanlig skolgång med körsång och Ward-metodik inkluderad. Musikläraren för dessa små barn träffade vi på torsdagsförmiddagen, och ett mer pedagogiskt pass för 6-åringar får man leta efter. Fantastisk inspiration för oss! Rektorn visade oss stolt runt i de nya lokalerna, och vi slogs förstås direkt av det överflöd på lokaler som fanns, trots en pågående renovering.
Vi vandrade runt hos olika pedagoger och hos de tre olika körledarna för gymnasiet (åk 5-12) i ca 11 tim fördelat på tre dagar. Vi fick se deras notarkiv där vi hittade både ABBA-arr och Jesu Corona. Barnen kändes otroligt trygga i denna miljö. Många leenden på repetitionerna, och disciplinen kändes varm och balanserad. Även om vi alla förstod att vi själva inte alls har samma förutsättningar på hemmaplan, var det inspirerande att se deras arbetsmetoder vad gäller sångpedagogik inte minst. Alla får sånglektioner varje vecka, och det sista sopranpasset vi auskulterade på ägnade huvudledaren Herr Büchner helt åt tonbildning. Tänk att kunna ha tid med det!
Skolans personal var ytterst generösa. Förutom deras tid bjöd de på lunch samt bayersk korv och senap på torsdagsförmiddagen. Vi lärde oss att korven kan ätas på tre sätt. Ett var mindre rätt. Jag lyckades bombardera dem med så mycket administrativa och ekonomiska frågor att den biträdande rektorn undrade om jag var utsänd spion. De verkade dock glada över vårt besök.
Vi fick också visning av katedralen och dess nya Riegerorgel byggd 2003-09. Orgeln hänger ner från taket, eftersom det inte var tillåtet att röra väggen där den skulle vara. Organisten berättade hängivet om orgelprojektet och demonstrerade den från spelbordet nedifrån koret. Själv häpnades jag över ingenjörskonstens influenser på instrumentet. Det kändes fulländat, och det verkade som att bygget hade överträffat allas förväntningar.
Vad tar vi med oss?
För oss mycket få gosskörsledare i landet är samvaron viktig. Att få träffas i fyra dagar och prata gosskör är av stor betydelse för våra verksamheter och för vår egen utveckling. Att därutöver få se två helt skilda körer av världsklass är förstås en erfarenhet oumbärlig för inspirationen. Likheter och olikheter, - allt får oss att tänka lite klarare kring vårt eget arbete och våra egna förutsättningar. Jag tar med mig att möjligheterna är oändliga bara tiden och pengarna finns. Och förstås det viktigaste - pojkarna.
Karin Skogberg Ankarmo
Stockholms Gosskör och Västermalms församling
Ledarresa 2012
Våren 2012 genomfördes en ledarresa till Wien och Leipzig.